Jag lever!

 
 
Faktiskt. Slängdes in i vardagen igen i måndags och det var full rulle direkt. Snabba vändningar och kaos på jobb så när jag väl kommit hem har jag stupat i säng tidigt. Nu tar jag helg med gott samvete och hoppas att nästa vecka blir liiiiite lugnare.
 
På måndag har jag efter lite pepp (läs:hot, mutor, ultimatum) från världens bästa Anna bokat tid hos en kurator på kvinnokliniken. När allt går i ett är det lätt att skjuta undan och inte känna efter men tröttheten som ständingt gör sig påmind är nog ett ganska säkert tecken på att jag behöver bearbeta det jag varit med om i höst. Jag sover jättedåligt. De senaste åren har jag gått från att vara lätt sömnstörd till att sova riktigt, riktigt bra. Men nu är jag alltså tillbaka i sömnlösheten. Jag vaknar flera ggr per natt och vid 4-5 på morgonen har jag svårt att somna om så jag ligger oftas vaken eller halvsover till det är dags att gå upp på riktigt. Jag gissar att det är ett resultat av höstens svarta hål.
 
Så kl 8 måndag morgon (varför innan jobb? Jag gråter alltid i obekväma situationer) skall jag befinna mig på DS. Igen. Hatar verkligen det stället. Jag hoppas det är givande. För känner jag mig själv så kommer jag inte att gå tillbaka om det inte känns hundra procent. Det KÄNNS som jag ältat färdigt. Men mina erfarenheter säger mig att mina gamla rutiner inte kan apliceras på det här så jag har lovat, både mig själv och Anna, att i alla fall prova.
 
Den här eftermatten är tuff för mig. Jag är van vid att vara den som folk pratar med, gråter hos. Det är sjukt jobbigt och konstigt att vara den som folk tycker synd om nu. Att vara den som måste berätta om det som hänt. Och att återgå till något slags normalitet. För vad är normalt nu? Jag kan återigen glädjas med tjejerna runt omkring som är gravida men även fast avundsjukan ibland kliar sig fram längtar jag inte direkt efter att försöka igen. Allt får ta sin tid och livet är verkligen dag för dag nu. Jag orkar inte tänka varken framåt eller bakåt. På gott och ont.
 
Imorgon ska jag och Anna umgås hela dagen och åka på loppisturné! Tänk vilken tur jag har som i högstadiet lärde känna en kille som sen skaffade sig världens bästa tjej? Jag ska nog tacka Gabbe för det någon dag.
 
Trevlig helg på er!
 
Kärlek
 
Sabina
 

Happy halloween!

 
 
Hade vi firat hade det här varit vi
 
 
Sen kan ju alla som misstar halloween för dress like a slut day ta sig en titt på det här
 
Toodles
//Vägrar vara sexig
 
 
 
 

Evigt singelhjärta trots "är upptagen"

 
 
Det här är ju helt hysteriskt jätteroligt. Jag har skrattat mig igenom hela sidan och igenkänningsfaktorn är enorm även fast jag varit ihop i 6 år snart (must be some kind of record!). Men innan jag träffade Ilkka var jag en sk NOTORISK SINGEL. Hade aldrig varit ihop tidigare. Det kan förklara en del av problemen man dras med som förstagångare.. Och ensamvarg.. Får lätt panik när folk gifter sig för det kan vara en av mina största skräcker, att binda sig LAGLIGT till någon för all framtid. För all framtid?! Ni hör ju. *svettas*

 
 
 
 
 

Tänker inte be om ursäkt för dåligt bloggande

Jag har annat för mig! Pga jobbar, har unge och hus osv. Nej men, allvarligt. Har inte hänt så mycket på senaste, allt lunkar på i trivsam takt. Det är höst, det blir mörkt tidigare och ljust senare. Man kan plocka svamp (andra, inte jag) och äntligetn njuta av lite frisk luft.
 
Vad gör ni andra? Nej men alltså jag vet att det är dötrist att läsa några oinspirerade rader men jag kanske återkommer med lite raljerande senare. Har funderat på att starta en ny kategori som heter Sabinas Övertygelser där jag skriver ner saker som jag är övertygad om. Vad sägs?
 
Kärlek
 
Sabina

Carl Malmsten

 
 
Jag har haft jättesvårt att bestämma mig för vilken säng vi ska ha, jag och Ilkka. Alltså, sängram eller gavlar för madrasser har vi. Älskar ju teak och 50-tal så har försökt hitta något i den stilen och äntligen kommit fram till vad som får finna sin väg in i vårt sovrum.
 
 
Carl Malmstens sänggavlar är ju helt fantastiskt fina! Så något liknande dessa ska inom en framtid få pryda våra Ikeamadrasser. Nu återstår bara att hitta två par i rätt storlek och till rätt pris. Har ni några som ligger hemma och skräpar kan ni väl hojta till ;)
 
Kärlek
 
Sabina
 
 

5 saker jag gillar med hösten

  1. All TV! SoA, New Girl, Glee, BBT, HIMYM, Greys Anatomy osv osv. Äntligen lite nya avsnitt!
  2. Att kunna klä sig ordentligt. Har alltid gillat höstmodet mer än sommarmodet. Man får klä på sig, det gillar jag!
  3. Mörkret. Älskar höstmörka kvällar och nätter.
  4. Rutiner. Jag älskar semester, don't get me wrong, men lika skönt tycker jag det är att få komma tillbaka till jobbet och styra upp terminen och gå upp tidigt på mornarna och längta efter helg.
  5. Lunket. Att allt bara är. En del blir ju deprimerade under den här årstiden men jag är tvärtom. Jag har jättesvårt att försonas med vår och all jävla hets och förväntan inför sommaren. Jag får smärtsam prestationsångest och älskar därför det mörka möget som är hösten. Man förväntas inte vara brun, smal, snygg, påhittig eller äventyrlig på samma sätt under hösten som på vår/sommar. 
Har alltid varit och kommer alltid vara en höst/vinter-människa!
 
 
 
Kärlek
 
Sabina

Och i och med det senaset inlägget..

Förklarar jag härmed HÖST!
 
Äntligen osv..
 
Kärlek
 
Sabina

Saker vi gjort i sommar

 
 
 
 
Vi inledde med lite vattkoppor i slutet av Maj
 
 
Jag var på möhippa i början av Juni. Nästa helg gifter hon sig!
 
 
Vi var på Polismuseet med våra älskade grannar
 
 
Vi har åkt bräda
 
 
Vi var på Dorians första sommaravslutning på förskolan (notera bulan mellan brynen han passade på att utsmycka sig med samma dag..)
 
 
I mitten av juni var jag på stugsemester med de här galningarna (och Samra såklart, precis lika vild)
 
 
Jag våldförde mig på Traderas teaksortiment och inhandlade bland annat två såna här:
 
 
Vi firade midsommar på Rönninge By. På kvällen fick Dorian hög feber och när vi åkte in till läkaren dagen efter visade det sig att hans sänka var skyhög så det blev penicillin i tio dagar för vildingen.
 
 
Jag har gått bananer och fotat Dorian jättejättejättemycket. Fruktansvärt tacksamt motiv!
 
 
Jag gick till fina Mia och blev (enligt egen uppfattning) BLOND!
 
 
Jag införskaffade mig en ny tavla (som idag hänger på väggen)
 
 
Dorian trillade och slog sig en del. En HEL del..
 
 
Många inomhusaktiviteter flyttades ut
 
 
MÅNGA aktiviteter..
 
 
Vi pussades mycket
 
 
Dorian ritade den första bilden på vår familj och mitt hjärta exploderade
 
 
Jag blev hjälte
 
 
Jag blev en person som tog in snittblommor från den egna trädgården och satte i vas..
 
 
Grannarna kom hem efter två veckor i Spanien och gladast av alla var vildingen
 
 
Dorian har självklart hängt med sin BFF en himla massa jättemycket
 
 
Vi gjorde om hallen som nu ser ut så här:
 
 
Vi hängde med Charlie
 
 
Jag målade tillsammans med en av världens bästa människor
 
 
Fotade honom mycket som sagt
 
 
Fick en snabb blick in i framtiden
 
 
...
 

 
Min BFF med familj kom äntligen på besök! De här två har känt varandra hela sina liv <3
 
 
Dorians rum fick sig ett välbehövt fix och utsmyckades bl.a. med de här tavellisterna där hans favoritböcker trängs.
 
 
Vi följde med Henrik, Samra och Elias till Rosersberg slott där vi grillade korv och badade fötterna!
 
 
Den 25/7 fotade jag en dubbelregnbåge. Dubbelt så fin som en enkel!
 
 
Vi myste i grannarnas soffa
 
 
Jag färdigställde äntligen Dorians kök!
 
 
Vi larvade oss i vanlig ordning
 
 
Och sist men inte minst så var vi på Junibacken en tisdag i Juli som började med strålande sol och slutade med ett vansinnigt hällregn som tvingade oss att söka skydd på Junibackens barnvagnsparkering. Dorian hade fantastiskt kul där inne trots 2.5 timmars väntan på huvudattraktionen och jag grät hela sagotåget igenom!
 
 
Det var vår semester i foto. Inser att det blev världens längsta inlägg men då min blogg vanligtvis är väldigt sparsmakad på foton hoppas jag att ni, mina kära läsare, har överseende med det.
 
Kärlek
 
Sabina
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Speaking of the Emmys

 
Jag och Ilkka ska se den här galningen på Globen i december. Lite av en husgud här hemma. Eller förlåt, Herr Gervais skulle nog bli upprörd av kopplingen mellan honom och ordet gud. Vi är fans, let's leave it at that..

Semester!

Nu har vi semester allihopa i lilla familjen Vrouvenius.
 
Vi inledde igår med en lugn dag där den enda aktiviteten fick bli att åka till Arninge och äta glass.
Idag åker jag och Dorian med min syster ut till Vaxholm för i princip samma grej. Ilkka blir kvar hemma och fixar lite grejer som behöver göras nu när vi ska börja "renoveringen".
 
Dorian är fruktansvärt rastlös. Det märks verkligen att han inte umgåtts med barn på ett tag för han fullkomligt klättrar på väggarna! Han tjatar på om sin bästis, Elias, som ÄNTLIGEN kommer hem nu på torsdag. De har varit ifrån varandra i två veckor, det ska bli intressant och se hur lycklig min älskade blir när hans älskade kommer hem <3
 
Kärlek
 
Sabina

Att handla på instinkt

Idag begav sig jag och Dorian ner till centrum för att äta lunch. Vi har totalt tomt i varenda skåp här hemma och jag är kräktrött på köttbullar och makaroner och jag kände att en promenad kunde göra oss gott. Men den här promenaden skulle komma att bli helt annorlunda än någon vi tidigare tagit. När vi går igenom ett bostadsområde kollapsar kvinnan som går framför oss. Här någonstans tar mina instinkter över. Jag springer fram, ställer Dorian i skuggan och säger åt honom att sitta still. Jag försöker få liv i henne men hon svarar inte så jag halar upp telefonen och ringer 112. Jag berättar vad som hänt, var jag är och helt plötsligt slutar kvinnan andas och börjar sen krampa. Jag minns inte att jag blev rädd, vet inte om det kändes säkert eftersom jag pratade med en väldigt trevlig sjuksköterska som larmcentralen kopplat mig till eller om jag inte riktigt fattade vad som hände men efter ett tag slutar hon krampa, börjar andas häftigt och återfår tillslut medvetandet. Hon klagar över smärtor i bröstet och är helt likblek. Efter vad som kändes som en evighet men säkert bara var några minuter kommer ytterligare två personer som hjälper till att ringa kvinnans man och en springer in och hämtar blöta handdukar för att kyla ner kvinnan som klagar över att hon är varm. Jag har med mig en flaska vatten, som jag alltid har när jag och Dorian är iväg och det är varmt, och hon ber mig hälla vattnet över henne vilket jag gör. Sen dök äntligen ambulansen upp och samtidigt kommer också hennes man springandes. Hon hade tydligen klippt en häck hemma i värmen och redan då känt av bröstsmärtor och sen skulle hon ner och äta lunch tillsammans med sin man och det var på väg dit som hon kollapsade.

Jag har bara behövt ringa 112 en gång tidigare och det var när Dorian brännskadades. Jag minns i princip ingenting av det samtalet för jag var i chocktillstånd men det här samtalet minns jag mer av. Att jag skulle fråga vad hon hette och hur gammal hon var. Var hon hade ont och om det strålade ut i vänster arm (vilket jag redan hade frågat, man snappar ju upp en del som TV-junkie haha).

Dorian satt helt lugn under hela förloppet och sjöng Pippi Långstrumpsånger, jag är så stolt över honom.
Sen gick vi och åt pannkakor. Jag har nog fortfarande inte smällt händelsen. Jag hoppas bara att allt gick bra för henne!

Nu hoppas jag innerligt att det här var sista gången jag behöver ringa det numret.

Ta hand om er och varandra!

Kärlek

Sabina

f'låt

Nämen hörrni, nästan två veckor senare är jag tillbaka.

Jag och Dorian har semester, Ilkkas börjar nästa vecka. Vi ska vara hemma hela semestern. Fixa med hus och trädgård och sånt som hör vuxenlivet till. Kom på det igår när jag satt på baksidans altan (har två, helt vanligt) och filosoferade att jag nog fan är det nu. Vuxen that is. Har hus, har barn, har kärlek, har jobb. Väldigt underlig känsla. Jag har ju vetat sen innan att jag ÄR vuxen. Men nu liksom KÄNNER jag att jag är det. Så ja. Är vuxen.

Hoppas ni andra har en helt fantastisk sommar!

Kärlek

Sabina

Här är den nya



Sämre ljud (konstigt) men, lillungen min. Så himla fint.

Dumbo

Är inget fan av Disney men jag fullkomligt älskar Dumbo. Jag grinar mig igenom cirka hela filmen men framförallt scenen där Dumbo får träffa sin mamma igen när hon sitter inspärrad och han får gunga i hennes snabel. Alltså, på riktigt g r å t e r  i h j ä l m i g. Så himla fin sång också. Gillar den äldre versionens charm men älskar orden Lillungen min som är med i den uppdaterade diton.

Här har ni den gamla


Kärlek

Sabina

1 vecka 1 dag

Så långt har det gått sen jag skrev något sist. Ej okej, jag ber om ursäkt mina vänner!

Det här har hänt: Dorian är frisk, inga mer prickar men spåren efter dem finns kvar i form av små, små skorpor som även de sakta men säkert försvinner. Jag är sjuk för första gången på säkert två månader faktiskt, måste vara något slags rekord. Har i alla fall varit hemma idag och kommer så även vara imorgon.

Vi, jag anna samra robert, åker på stugweekend i Fagersta nästa helg! Ska bli så jävla skönt. Bara dricka öl/vin, spela spel, snacka skit och umågs. Can't wait faktiskt, behöver ett brejk känner jag.

Andra nyheter: Skatteåterbäringen har kommit vilket innebär att jag precis beställt tapeter till hallen och Dorians rum. Beställer till vårt rum imorgon. Till hallen blir det Cole & Son's klassiska Woods i svart/vitt och Dorian kommer att få en ur Boråstapeters nya kollektion Lilleby Kids. Jag kan inte ens förklara hur svårt det har varit för mig att bestämma mig, framförallt när det gäller Dorians rum. Men så idag dök den upp. I Mamatidningen fick man ett tapetprov som väckte fjärilarna i magen. Helt perfekt! Han ska ha kvar sina gröna väggar och så bryts det av med denna som fondväg . Kommer bli så himla fint. I vårt rum kör vi Josef Franks Eldblomma, har alltid älskat den. Behöver jag säga att jag längtar till allt är klart? Tackar gudarna för den vääääääldigt generösa återbäringen. Hela hallen, badrummet och klädkammaren kommer att fixas. Sen ska resten sparas. När allt är klart blir det äntligen inflyttningsfest! Tänker mig första helgen i Augusti, då borde väl folk vara tillbaka från semestern? Annars får det bli senare, vill att allt ska vara klart. Och att alla ska komma!

Igår beställde jag lite förstoringar av fotografier att ha på väggarna, just nu är det väldigt snålt med sådant hemma hos oss tyvärr. Det blir två på Dorian och en bild ur bliqueer.nu-kampanjen som min systers sambo Henrik hjälpt mig med. Kan ni gissa vilken? Tycker den är helt fantastisk! Kanske att jag slänger upp en bild på resultatet när jag fått hem fotona och fixat ramar till dem.

Framtida projekt bli nya golv i hela huset och nytt kök. Men det blir inte än på ett tag. Tänker mig vitlaserat askgolv och 50-talsinspirerat kök!

Hoppas ni mår bra och att ni får en fin helg, vi ska nog mest planera vidare och städa :)

Kärlek

Sabina

Miss Day

Jag har blivit kallad för New Girl eller Miss Day så ofta den senaste tiden att jag i dag inte skulle klippa lugg även om jag ville. För även om jag vet att jag är snygg så inser jag ju att jag inte är lika hänförande som Zooey. Och jag inser även att det är håret och glasögonen som gör hela likheten. Men jag suger ändå åt mig. Mycket bättre än när jag för ca 8 år sedan blev misstagen för Ashlee Simpson av en förvirrad amerikanare när jag var ute och festade kring stureplan..

Och nu när jag la upp de här bilderna tittade Dorian på dem och sa; Är det du, mamma?

Vem är jag?


 

Jag har även blivit jämförd med Rachel Berry (Lea Michelle) men det tänker jag inte dignifiera med ett svar då det snarare var tal om våra storslagna (läs: high maintenance) personligheter än utseende..

 

Kärlek

Sabina





Det förbjudna

Gjorde precis det här; klippte mig själv. Resonerade som så att med min ickefrisyr lär det inte synas. Och det gör det inte heller. Men det känns bättre!



 

Tovan har ingenting med klippningen att göra. Jag är bara expert på att tillverka tovor med mina fingrar..

Kärlek

Sabina


Jag har vunnit!

Jag kan knappt tro att det är sant, jag vinner aldrig någonting! Men nu har det skett! Jag tävlade om två biljetter till bloggminglet på fredag inne på Bambis blogg och nu läste jag precis att jag vunnit! Woho! Jag ska ta med mig Emma. Och min rygg SKA vara bra till dess. Herre. Jag kan inte riktigt smälta det här. Kanske inte en stor grej för andra men för mig innebär det att jag får klä upp mig, umgås med min bästis utan barn och kanske stöta på några av mina idoler! SÅ COOLT!! Heja mig!

Kärlek

Sabina

En helg som kom och gick

Jaha, så var ännu en helg till ända. I fredags tog vi det väldigt lugnt och gick till sängs tidigt. Jag fick som sagt tråkigt besked där på eftermiddagen så jag gjorde vad vilken respektabel kvinna i sina bästa år som helst hade gjort: jag knäckte en bira och blev sedan hembjuden till grannarna på sympatimiddag eftersom jag var helt själv med min sorg. De är bäst, våra grannar. Sen kom Ilkka och Dorian över och vi gick hem.

I lördags väckte Dorian oss vid 9.30 (händer aldrig!). Ilkka går ner först och helt plötsligt hör jag ett: MEN VAFAAAAAN! Jag trodde först att vi kanske fått hela nedervåningen översvämmad men när han sen ber mig titta ut genom fönstret förstår jag; okej, vi har drabbats av det kanske värsta och sjukaste snöovädret någonsin! 15 CM snö hade fallit ungefär. Så vi ställde in alla våra förmiddagsplaner och höll oss inne till det var dags att gå över till grannarna för att fira lite minipåsk med tårta och påskägg. Senare på kvällen övergick påsken till födelsedagsfest som höll i sig till ända in på småtimmarna. Helt fantastiskt kul. Om jag inte minns helt fel körde jag och min älskade vapendragare Anna slowmo chicken dance där mot slutet haha. Fantastiskt.

Sen idag: ryggen. Jag började känna av den på lördagskvällen, musklerna ömmade lite när jag satt eller vred mig på vissa sätt. Men det var ändå hanterbart. Men när jag vaknade, mein gott. Sen dess har jag haft konstant ont. Går på smärtstillande, starka, och använder Annas TENS-apparat i hopp om förbättring. Ondast gör det när jag tittar neråt och böjer nacken framåt. Högt upp sitter den alltså, smärtan, och det känns lite, jag vet inte. Konstigt? Läskigt? Att det är just nacken och att jag nästan känner mig lite yr när jag böjer nacken eller tittar neråt. Smärtan Är fruktansvärt intensiv och känns av så fort jag inte sitter HELT stilla.

Blir nog inget jobb imorgon iaf. Ska försöka vila. Blir det inte bättre går jag väl till läkaren. Eller? Man kanske bara ska vila? Har aldrig haft ont i ryggen så här förut. Det skrämmer mig :/

Hur har er helg varit?

Kärlek

Sabina


Vila i frid

I onsdags natt gick så min andra farbror bort. Jag fick precis veta. Jag tänker på mina kusiner och deras mamma. Alla gånger vi varit hemma hos dem, i någon av deras affärer. Godis och glass man fick ta därifrån utan att betala. Hur vi badat, lekt och busat. Hur vi kommunicerade fast vi inte talade samma språk. Fina minnen jag värderar väldigt högt.

Vila i frid

Kärlek

Sabina


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0