Alphabettown

Tänk vad snabbt det blir sämre i en sån här litens värld. För bara 30 minuter sen var han pigg och glad och vildade sig som vanligt. Febern är nu uppe i 40.1 och han har precis fått en Alvedon. Mammas hjärtegris :(

Vi sjukmyser tillsammans. Jag är tydligen sjukt nöjd med att vara. Sjuk..

Vi har en till sjukling här hemma. Han vaknade i natt med ett igentäppt högeröga och 38.8 graders feber. Så två tredjedelar av vår lilla familj är sjuka. Själv har jag en talgknöl/böld på ryggraden som måste hållas fuktig med alsolspritsomlägg tills den försvinner. Men det var inte den som orsakade min feber enligt min läkare. Virus var hennes dom. Hoppas ni andra mår bättre! Kramar från oss i sjukstugan på Sippvägen.

Jag är på väg till tant doktorn för att kolla upp en eventuell anledning till min feber. Jag är trött, sliten och har ingen bh på mig. Jag återkommer med resultat..

Nu är det ju omöjligt att fota min unge in action men här är iaf en bild på tröjan och dess bärare. Alltså: tröja i stl 110/116 och byxor i stl 98. Helt sjukt.

Sitter och fnular på en Elliott tatuering som jag vill göra på dagen då han försvann för 8 år sen. Blir nog något från Between the Bars eller Say yes. Och kanske ett Figure 8 hjärta, vi får se. Fint blir det nog. Precis som han. För fin för den här världen.

Här blir man antagen till en intressant kurs (minst sagt) och så matchar kursschemat verkligen inte mitt jobbschema. Buuu :( Jag riktigt längtar till jag kan påbörja min lärarutbildning. Jag ska bli världens bästa lärare!

Det var alltså därför den trevliga kassörskan på Willys inte lät mig köpa ett big pack från Lithells igår när vi storhandlade. Hon har ju potentiellt räddat mitt liv så jag får komma ihåg att tacka henne nästa gång. Eller nåt...

Det här med att ta en outfitbild är inte helt lätt så ni får nöja er med den här. Vad vi ska göra? Öla med våra blivande grannar :) Trevlig helg!

Den här texten hittade jag i en tidning häromdagen och sen dess har jag haft en inre konflikt där följande frågeställning debatterats: Vad är sorgligast? Att beskrivningen är kusligt överensstämmande med personligheten hos en fd vän till mig eller är det sorgligare att jag umgåtts med en narcissist av hennes kaliber..

Saker som stör skiten ur mig: idioter som ställer hela sin jävla packning på bänken vid buss/tåg/tunnelbana och sen VÄGRAR flytta på det trots att det kommer mer folk som kanske vill sitta. Vad jag gjorde? Tryckte mig demonstrativt förbi tantjävlen och satte mig på den lilla bänkbiten som fanns kvar i hörnet av kuren. Jävla åsna. Hon alltså..

Är det något jag kommer sakna när vi flyttar så är det våra promenader vid vattnet. På sommaren får man utlandskänsla här.

Har precis ätit en sen lunch/väldigt tidig middag. Faktiskt exakt samma middag jag ofta åt är jag bodde själv och var singel: en Felix ost- och skinkpaj med hackad gurka, fetaost och tomat. Det är över fem år sen jag var singel och bodde själv. Var tar tiden vägen?

Här sitter jag på McDonalds i min ensamhet medan en spekulant kollar in lägenheten. Nu får den fan ta och bli såld för vi har köpt hus! Såg ni hur snyggt jag smög in den infon? Inte? Hepp..