Alphabettown

Jag vill så gärna återkomma med fina berättelser om den fantastiska helgen vi har haft tillsammans med våra goda vänner men tyvärr har den överskuggats av en människas illvilja och ondska. Som polititiskt engagerad och med ett hopp om att mina barn ska följa i mina fotspår och våga stå för något i en värld där de allra flesta hellre gömmer sig än kämpar för att föra demokratin framåt gör det mig extremt illa att höra om alla modiga barn som miste sina liv i Norge. Jag är så stolt över alla som befann sig på Utöya. Alla som hjälpte sina vänner när vansinnet satte igång, som fortsätter hjälpa. Som engagerar sig i något de tror på. Som står ut i mängden. Tårarna rinner för alla dessa föräldrar som inte får hem sina barn. För barnen som aldrig kommer hem. De kommer aldrig hem igen.

Jag återkommer med glada minnen en annan dag.

PPE

Sabina