Tala är silver men tiga är guld?

Jag har tänkt på en sak idag, jättemycket faktiskt. Det här med att vi uppmuntras att prata med barnen så fort de klämts ut, ja faktiskt så vills det att man talar med dem redan när de ligger i magen. Jag har reflekterat lite över det där och kommit fram till följande: Det är verkligen något jag INTE gjort med Dorian. Jag och Dorian kommunicerar på så himla många andra sätt som jag trivs med och som funkar för oss men vi pratar inte så mycket med varandra. Jag har försökt men tycker alltid att det känns krystat och onaturligt och någon bebisröst har jag inte anammat förutom när jag ironiserar över hur vissa kan låta när de för långa osammanhängade diskussioner med sina nyfödingar. Jag och Dorian kramas, pussas, leker, pekar, sjunger, brottas, knuffas, bufflas men pratar? Nej, sånt får vi så mycket av på varsitt håll i vår vardag att jag helt enkelt känner att det får räcka. Och Dorian ligger kanske lite efter i talet om man jämför med jämnåriga kamrater men är det något jag aldrig stressat över så är det hans tal, det kommer ju när han känner sig redo. Jag tycker det är skithäftigt att hans kompisar kan säga enords-, tvåords- ja till och med treordsmeningar men jag har nog aldrig lagt någon vikt i att han ska kunna prata tidigt. Jag förstår ju oftast ändå vad han vill och menar. Vi har vårt eget språk. Och självklart kan han en himla MASSA ord men inget avancerat. Sen pratar vi såklart en del, men inte så som jag hör andra göra. Mamma sa han däremot, vad jag kan minnas, långt innan sina vänner. Han var nog runt halvåret när han började med det. Först som klago- och lyckorop men han visste minsann vem jag var. Och det var jag stolt över, såklart. Är det något ord som är häftigt att höra och som gör en stolt som tuppen är det väl just Mamma.
Det här med att jag inte pratar så där överdrivet mycket med Dorian är helt och hållet själviskt. Jag är så slut i huvudet av prat att jag tycker vårt sätt är så himla mycket mysigare och framförallt avslappnande.

Vad tror ni? Hämmar jag honom genom att inte prata med honom hela tiden?

PPE

Sabina

Kommentarer
Postat av: Emma

Nej du gör som du tycker är rätt. Ida har heller aldrig pratat med Marre på det viset. Och jag vet inte om jag pratar speciellt mycket med Leja heller, inte överdrivet iaf, för någon vecka sedan fick jag en fråga från en mamma vad jag gjort för att Leja pratar så himla bra, ja vad har jag gjort?, jag har ingen aning? Är mig själv kanske, och det ska man väl vara, och det är ju du!

2011-02-01 @ 22:50:53
URL: http://wallmo.blogg.se/
Postat av: Mamma

Han kan säga mormor. Det räcker för mig. Skämt åsido - håller med Emma idag med. Det kommer när det passar honom. Puss

2011-02-01 @ 23:00:47
Postat av: Anonym

elton pratar ju massor med mig så då e d bara o svara. känns mkt mer normalt än o prata me någon som inte pratar tillbaka. tänk sen när de är stora o vill fråga saker vid middagsbordet typ :D



men ja tror ju oxå 100% på att SKIPPA bebissnacket. inte förlöjliga sig. så snart talet släpper så kommer ju riktigt prat då o inget förgulligat bebisprat. :P erika

2011-02-03 @ 18:06:02
Postat av: Sabina

Erika! Jag måste ha formulerat mig illa. SJÄLVKLART svarar jag om han pratar med mig och han svarar om jag pratar med honom, vi har ingen tysthetspakt här. Det jag syftar på är de här helt onaturliga samtalen i hans ålder. Just som du säger är det ibland snack vid middagsbordet men det är mest jag som frågar honom om hans dag, han nickar, pratar på sitt språk (som är en blandning av typ finska och arabiska) men oftast äter vi i tystnad dock, för det har blivit så bara inte för att jag kräver det. Jag tycker självklart att det är viktigt att prata med varandra eller, jag tycker det är viktigt att kommunicera med varandra och det är vi himla bra på i vår familj. Högljudda är vi också, iaf jag och Dorian. Men det är just de där hetsiga samtalen som kommer till bara-för-att-man-ska. Har vi inget att säga umgås vi på annat sätt istället. Och nu lät ju våra middagar pisstråkiga inser jag men det kan jag lova att de inte är ;)

2011-02-03 @ 20:59:24
URL: http://alphabettown.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0