It's in the photograph of love
Här får ni en jävla massa bilder eftersom det varit sjukt sparsmakat med sådana i mina tidigare inlägg.
Nåja. Det var iaf fyra stycken..
(och för er som undrar: ja han är blond med bruna ögon. Jag känner stanken av er avundsjuka ända hit)
Sabina
Jag älskar att du börjat blogga igen!
Haha.. Underbart att läsa din blogg! Söt som socker, Dorian alltså.. ;)
Haha, hade jag inte själv haft en blond och brunögd son hade du känt stanken av min avundsjuka haha! Men jag har den stora äran att också vara mamma till en sådan=). Visst ÄR det vackert!!
Btw så är ju er Dorian underbart oförskämt och alldeles utomordentligt söt! Det sticker jag inte under stol med! Grattis!
Ps. TACK för dina väldigt fina ord! Det värmer. Men du, lägger ni om er son fortf för brännskada? Var fick hanskadan? Hur har allt gått? Vår son har tyvärr ett väldigt stort och rött ärr på sin vänstra axel samt några små ärr på armen, det gör ont i mig varje gång jag ska klä honom och jag önskar av hela mitt hjärta att det ska blekna bort. Det är inte särskilt vackert... Man kan också se i hans ansikte särksilt när han gråter hur han blir lite rödflammig där skadan skedde.... Jag hoppas att tiden läker sår.
