Alphabettown

Imorgon går jag tillbaka till jobbet. Bara tanken får det att knytas i magen på mig, även om jag vet att det är ett nödvändigt ont just nu. Det som skrämmer mig mest och får mig att vilja krypa ihop till en liten boll, gömma mig under sängen och aldrig komma fram igen är att jag imorgon kommer tvingas handskas med folks uttryck för medkänsla för det jag har varit med om (är med om, det tar fan aldrig slut). Och skuldkänslorna jag kommer behöva dras med för att jag förmodligen kommer att vilja be väldigt många dra åt helvete fast jag vet att de bara menar väl. Jag VILL verkligen inte träffa människor som vet. Helst av allt vill jag flytta till Ny Stad och bara umgås med folk som inte vet att jag varit gravid men nu inte är det längre.

 

Just nu sover jag dessutom mer än jag är vaken så jag oroar mig för orken. Jag går upp sen förmiddag för att sen behöva sova ett par timmar på eftermiddagen. Det är så mitt liv ser ut just nu. Ingen energi, ingen lust.

 

äta jobba sova dö

 

Jag hatar Per Gessle