När livet inte blir som man tänkt sig
När man tvingas genomlida något man varken vill eller orkar med.
En del av mig har dött. Bokstavligen. Och jag är så arg. Förtvivlat, hjärtskärande jävla arg. För jag har inte gjort något för att förtjäna det här. Jag hatar det. Hatar hatar hatar.
Och jag är livrädd. För vad det här gör med mig. För vem jag kanske är när det är över. För bitterheten jag smakat sen i lördags. För sorgen som sliter i en och för allt man tvingas känna fast man inte bett om det.
Livet alltså. Stundtals så jävla genomvidrigt.
Och vad gör man då? Man (jag) vänder mig till musiken och gråter. Av ilska, sorg, förtvivlan och allt det där andra som påtvingats mig.
Fast jag aldrig bett om det.
Kommentarer
Postat av: Cissi
:( <3
Postat av: Petra
En stor kram till dig ( även fast det inte hjälper) ....
Trackback
