Alphabettown

 

 

Så där ordentligt sjuk som bara jag kan bli. Feber, hostar, ont i hela över delen av kroppen, snorig, en röst som liknar Springfields tonåringars. Har varit hemma hittills den här veckan och kommer så vara imorgon med. Hoppas kunna gå tillbaka till jobbet på torsdag!

 

Annars händer inte mycket. Eller jo! Såg Kent i söndags. Hade feber då med men det var helt fantastiskt. Fan vad de kan gubbarna. Fortfarande. Nio år sen jag såg dem första gången och jag tror även att det var nionde gången jag såg dem live. De inledde med Klåparen som är en av mina favoriter. (som för övrigt är från den svunna tid då de kallade sig Jones & Giftet. Väldigt tidigt 90-tal snackar vi alltså) Grät. Som sig bör.

 

Här får ni den bara därför.

 

 

 

 

Och du minns den du var med förakt, lite hat
Och man blir lik sin mor eller far
Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår
Men i själen din ja långt, långt in ekar tonåringens vrål