Jag är mycket mer aktiv på instagram: Alphabettown heter jag där också såklart :) Följ mig och allt blir okej!

Vi lever! 

 

Men tid till bloggande finns liksom inte. Med en supetrotsig femåring och en närhetstörstande tvåmånaders spenderar jag mina dagar övandes på bläckfiskeskills. Önskar jag kunde klona mig men tills det är möjligt multitaskar jag och släcker bränder med de armar jag har.

 

Hoppas ni fortsätter titta in här då och då fast jag lyser med både frånvaro och intressanta inlägg. En dag kommer jag tillbaka ♥

Jag lever för helgen, det erkänner jag. Då är vi två om allt, jag kanske lyckas äta både frukost och lunch, jag kan ta igen eventuell förlorad sömn och kanske till och med duscha! Helt fantastiskt detta påhitt med helg alltså.

 

Ninja har utvecklat nåt slags kvällsångest som började för ett par veckor sen. Mellan 19 och 23 är det vad vi valt att kalla "skrikfest". Men låt inte namnet lura er, det är alltså inte tal om dans och dekadens utan hon är helt vansinnig bara helt upp och ner och utan anledning. Igår fick jag så ont i öronen att jag gick ut med henne i vagnen i 20 minuter. Hon somnade inte men var åtminstone tyst och nöjd där hon låg och njöt av att bli runtputtad i duggregnet och jag bekantade mig med en del av området som innan var mig okänt. Jag hade faktiskt inget emot det, skönt med lite luft men jag gissar att de få personer jag mötte undrade vad fan jag höll på med som var ute med barnvagn 22.30 en fredag..

Efter att ha rådfrågat några smarta människor i en föräldragrupp på fejjan valde vi idag att lägga henne i hennes säng när vi märkte att hon blev trött och hör och häpna HON HAR NU SOVIT I TVÅ JÄVLA TIMMAR! Helt själv! Hon har helt enkelt varit övertrött men inte kommit till ro här nere med oss. Nu hoppas vi att det här fortsätter funka för herregud vad man hinner med. Har säkert haft datorn i en timme nu och Ilkka spelar Xbox ostört ;)

 

 

Detta hetlevrade lilla paket alltså. Hon har ett temperament hett nog att skålla stål och hon växer som ogräs. Sista mätning och vägning landade på 4360 g och 56.5 cm, bra ökning med andra ord vilket fått mig att beundra tuttarnas makt. Fatta, allt ett barn behöver för att överleva sina sex första månader finns i mina bröst! Ascoolt ju. Amningen fungerar fortsatt bra, hon ammar gärna jämt mitt lilla tuttsmycke och det får hon så gärna!

 

 

 

Efter att ha levt i helafamiljenärhemmatillsammans-bubblan gick Ilkka tillbaka till jobbet förra veckan. Det har gått bra, över förväntan faktiskt, att få upp ungar och komma iväg till förskolan. Vi har väl snittat med fem-tio minuters förseningar alla dagar men det kunde definitivt varit värre! Trodde även att jag skulle tycka tiden blev för knapp mellan lämning och hämtning men jag tycker nog att jag hinner hem och varva ner, kanske sova en snabbis innan det är dags att ge sig av igen. Som tur är funkar amningen helt utan problem den här gången så den stressen slipper jag. Fy, jag minns hur jag kämpade med Dorian. Varenda gång han blev hungrig började jag grina och sen satt jag och rev mig i axeln amningen igenom för att typ jämna ut smärtan. Den här gången har jag inte ens fått ett skavsår även fast hon den första veckan i princip ammade dygnet runt. Purelan, jag säger då det; en riktig lifesaver!

 

Annars då? Ninja är en fruktansvärt nöjd och "enkel" unge. Hon skriker när hon är hungrig och har en skrikperiod på eftermiddagen/kvällen då hon är allmänt missnöjd men annars gör hon inte mycket väsen av sig. Jag tycker mig se försök till leenden och ett eller två har hon nog lyckats få till. Hon är bara tre veckor men kom trots allt 8 dagar efter BF så det kanske inte är så tidigt om man ser till att hon är överburen? Jag vet inte, vi kanske lurar oss själva men Ilkka har också lyckats se ett :)

 

Dorian har hanterat storebrorsrollen med varierat resultat. Han är väldigt beskyddande av sin syster, när jag blivit frustrerad och föreslagit en diskret försäljning till någon trevlig granne (under en av de där skrikperioderna) så är han snabb med att informera mig om att "så får man faktiskt inte göra, jag vill ha kvar henne!". Samtidigt märks det att han förstått att han inte är det enda centrumet i vårt universum längre. Det blir tyvärr mycket "inte just nu" och "nu får du vara lite tyst, Ninja sover" och det förstår jag att han är trött på. Jag försöker ta mig tid att vara med honom när hon är lugn men hon är en liten mammagris och är gärna inte mer än två cm ifrån mig förutom när hon sover, något hon sällan gör på dagarna precis som sin bror aldrig gjorde när han var nyföding. Som tur är sover hon bra på nätterna! I natt ammade jag inte på 8 timmar, det märktes när jag vaknade kan jag säga. Stenhårda bomber som sprutade mjölk haha :)

 

I torsdags var vi på BVC och hon har blivit 53.5 cm lång och väger nu 4055 g (föddes 50 cm lång och 3780 tung och vid återbesöket på förlossningen hade hon gått ner till 3475 så ca 600 g upp på två veckor). Fin ökning och bekräftelse på att hon får i sig det hon ska. Jag har känt viss oro då mjölken aldrig rann till så där agressivt som den gjorde med Dorian, den har liksom bara infunnit sig. Sjukt tacksam för det!

 

Sen var det väl inte så mycket mer. Veckorna har flutit på och i torsdags innan hämtning och BVC var vi på vår första playdate. Jag har turen att dela föräldraledighet med två fantastiskt fina människor, Lena och Lina, som jag tycker väääääldigt mycket om! De må försöka mata mig upp i vikt igen men det är okej, jag äter gärna ;)

 

Vikten förresten, jag har gått ner 17 kg sen inskrivning och 12 sen förlossning. Låter ju helsjukt men graviditet är typ min bästa viktminskningsmetod och jag väger mindre än jag gjort på säkert 15 år. Det märks framförallt i garderoben, allt är i tältstorlek ungefär så i födelsedagspresent kommer jag bara önska mig pengar att handla kläder för :)

 

Det här blev jättelångt, hoppas ni orkat läsa!

 

 

❤️ Ninja Elliott Helenius ❤️

Vi har haft en lugn och mysig jul och fått massa fina klappar.

 

I andra nyheter: Har gått över 6 dagar i graviditeten och sliter snart ut unghen med mina bara händer.

 

God jul!

 

 

Äntligen hittat en matta jag gillar som inte kostar miljoner riksdaler. Vi har världens största soffa så för att mattan ska täcka upp måste den vara tre meter lång.. Passade även på att klicka hem matchande kuddar. Herregud vad fint vi börjar få det hemma nu. Ska ta mig tid och fota allt nån dag men just nu består mina dagar typ av: promenad till och från förskolan, hem och sova, upp och se på TV. Det är vad jag orkar med för tillfället. 16 dagar kvar nu!

 

 

När ord saknas för hur mycket jag älskar den äldre av mina män ♥

Så mitt upp i allt med höggraviditet och renovering så fick min älskade (den äldre versionen) en diabetesdiagnos i veckan. Han har haft symptom ett tag och eftersom det finns i hans släkt i hela tre led bak så tvingade jag iväg honom till läkaren i tisdags och vi fick bekräftat vad vi redan visste. I torsdags lämnade han hela sju rör med blod för ytterligare prover och på tisdag får vi veta om det är typ 1 (mest troligt eftersom han är ung och inte det minsta överviktig) eller typ 2 vilket är det som hans pappa har och hans faster och farmor hade när de levde. Tydligen är typ 1 minst vanlig men den som är ärftlig och har man finskt påbrå har man tydligen höjd risk för sjukdomen? Mycket märkligt. Nu ställer vi om kost och leverne här hemma, ett ganska välkommet inslag då vi inte tänker på vad vi äter överhuvudtaget (helt medvetet). Vi äter väldigt varierat och bra redan men för att Ilkka ska få de bästa förutsättningarna att kunna leva relativt som vanligt med sjukdomen är det ändå en del saker att se över.

 

I andra nyheter är både lekrum och badrum faktiskt färdiga! Så denna första advent ska vi bara städa lite, baka, julpynta och umgås allihop <3

Jag tycker mig ha känt av mindre rörelser under två dagar. Det har som sagt varit vilt och aktivt dygnet runt sen hen började röra på sig där inne och jag kunde inte släppa tanken så jag tog med mig mor min och åkte in. Vi har valt BB Stockholm den här gången och jag fick ett jättegott intryck ikväll. Allt såg såklart bra ut, hen rörde runt där inne och dansade disco som hen brukar göra i vanliga fall. Jag hade dessutom regelbundna sammadragningar varannan minut som faktiskt gjorde ont så en läkare kollade tappen för säkrehets skull och den var intakt. Hen ligger med huvudet långt ner (neråt har hen legat några veckor nu) men är fortfarande ruckbar som det heter :) Lite besviken var jag att det inte var dags än haha, jag kan verkligen tänka mig att föda nu. Är inte ett dugg orolig eller ängsligt inför varken förlossningen eller den oundvikliga smärtan, bring it säger jag! Sjukt att tänka att det bara är drygt fem veckor kvar. Vi har en vagn och kläder, så förberedda är vi haha :) Så sjukt nyfiken på vad det är för galning som huserar i hotell Magen!

Du är ett fetto. Du är ett spinkigt fetto som gått ner 6 kg. Du är ett spinkigt fetto som gått ner 6 kg och dessutom är så genomruttet förkyld att du inte får någon sömn pga hosta. Du skulle kunna tänka dig att föda ungen nu och ungen verkar vara med på noterna men har fått för sig att en förlossning innebär att sparka sig ut. Du är trött, bitter och orolig för någonstans gnager den där känslan att det inte kommer gå vägen, att ungen kan dö precis när som helst och det finns absolut inget du kan göra åt det.

 

Du är gravid i V.34 så det är minst sju högst nio veckor kvar. Yay life!

 

 

Nu har jag precis beställt tvättmaskin och torktummlare. Herregud, så mycket pengar! Men det får det vara värt. Det ska bli otroligt skönt och lyxigt att ha en torktummlare igen. Och en tvättmaskin som funkar och inte låter som den mördar någon under programmen..

 

Så här ser de ut 

 

 

 

 

 

 

Jag har haft en del idoler genom åren, gillat många lagom mycket typ. Men den här människan finns längst in i hjärtat och stannar där tills jag dör och bortom det. Hans musik, hans liv, den han var och fortsätter vara kommer alltid att betyda otroligt mycket för mig. Hans musik ska spelas på mitt bröllop och min begravning och Om kommer att bära hans namn när hen anländer. Jag saknar honom fast jag aldrig träffat honom och det smärtar mig att han inte kan göra musik längre.

 

Idag är det tio år sedan han dog. Idag ska jag minnas honom hela dagen ♥