Hälsan

 
 
I början av året drog jag (med hjälp av många omkring mig) igång en process kring min mentala hälsa. Jag besökte en läkare som jag fick förtroende för och nästa vecka ska jag börja gå i terapi. TERAPI. Jag ska förhoppningsvis ta itu med gamla spöken, missfallen och kanske lära mig att hantera min ångest som jag dras med.
 
På första mötet med läkaren var min fina mamma med (hej snälla gråt inte nu) och hon drog upp allt jag varit med om de senaste åren (själv låser jag mig så fort jag ska prata, allt är "bara bra" fast jag nog är rätt trasig på den berömda insidan) och då började jag grina. Ingen har liksom radat upp mitt liv så förut, inte ens jag själv. Allt som hänt har för mig varit isolerade händelser, icke beroende av varandra men jag förstår ju nu att lägger man ihop allt har mitt liv varit ganska kaosartat i några år nu. 
 
En annan sak som hände var att jag fick en diagnos. Eller, jag blev egentligen inte diagnostiserad utan jag fick mer ett "ja värdena var ju inte så bra så jag skriver ut det här åt dig och så ska du äta en tablett om dagen i resten av ditt liv". Men sjukdomen känner jag till eftersom jag, och andra med mig, misstänkt länge att jag haft den. Den trevliga lilla sjukdomen heter Hypotyreos och innebär att min kropp producerar för lite sköldkörtelhormon och jag äter nu 50 mg Levaxin om dagen. Symptomen för den här sjukdomen är ofta diffusa men kass ämnesomsättning, trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet är några av grejerna jag har haft som fick mig att misstänka att något inte stod rätt till.
 
Jag åt Levaxin under min graviditet med Dorian eftersom värdena var för höga för att en graviditet skulle få de bästa förutsättningarna (men i annat fall inom ramarna för normalvärden)  men efter det har jag varit hos läkare som bara sagt att värdena ser bra ut och typ varit nöjd med det fast jag alltid känt att något varit fel. Men den här läkaren tyckte alltså att det var dags att behandla. Det kan ta upp till ett år innan man känner sig någorlunda funtad igen och än kan jag inte riktigt säga om jag märker av en förbättring men jag hoppas att den kommer.
 
2013 ska bli året då jag kom tillbaka. Jag ska grotta ner mig i all skit, verkligen vältra mig i det och jag ska bli frisk. Jag ska bli Sabina igen. Lovar!
 
Let's call this THE COMEBACK!
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Cissi

woho! låter som en underbar plan tycker jag! :) Hoppas att allt går som du önskar o ger dig vad du vill ha ut av det :)

2013-03-07 @ 20:52:01
URL: http://Cirre.blogg.se
Postat av: Terése

Jag har ju också åkt på underproduktion i sköldkörteln, och läkarna misstänker väl att jag haft en överproduktion innan i många år. Så jag förstår hur knas en mår, och jag är ju också medveten om att det inte är det lättaste att ha när en är gravid heller. Du har allt bra otur du :/

Sedan så kan jag ju önska dig lycka till med terapin, har själv fått mer hjälp av sertralin och sobril mot min ångest än själva samtalen. Detta trots att jag tyckte det var superläskigt med medicin innan jag fick den utskriven... Med det sagt så ville jag väl säga att det är inte helt fel att ta lite andra tabletter dagligen också om det nu skulle behövas.

kram

2013-03-07 @ 21:05:45
URL: http://bouvierbaby.se
Postat av: josefin

Håller med Cissi; underbar plan! :) Starkt av dig att ta tag i terapi-biten, och HURRA för läkare som tar tag i saker och ger en den hjälp man inte alltid vet att man behöver och/eller ska fråga efter! HEJA SABINA! :D

2013-03-08 @ 21:30:18
Postat av: Anna

Jag äter också levaxin.. Har gjort sedan 2008, när jag också gick och redda ut allt hos doktorn. har fått 3 barn och 2 missfall. Ständig kamp med "sjukdomen" äter 150 mikrogram/ dag

Svar: Usch, det är ett jävla kämpande för att få diagnosen har jag känt. Och att inte bli informerad om vad som kan hända om man går obehandlad och att olika läkare går efter olika gränsvärden. Att det och missfall var sammanlänkat hade jag ingen aning om. Nu är det ju inte säkert att det var det som orsakade mina MF men nu äter jag iaf levaxin så får vi se. Produktionen är stoppad just nu tills jag återhämtat mig.
Sabina

2013-03-22 @ 07:18:21
URL: http://Aaannaas.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0