"Jag är stolt över att vara kvinna"
- Måla läpparna röda
- Puta med rumpan
- Inte vara en man. Eller ännu värre, en hen
- Ha höfter och tuttar
Och sen fortsätter hon om att vi måste få vara olika, kvinna och man och det vanliga gamla tramset och jag bara läser och känner att va fan, den här människan har ju inte fattat någonting. Som vanligt när det gäller stoltöverattvarakvinna-tjejer. Jag vet inte men, jag är stolt över att var jag? Sabina liksom? Jag vill liksom få vara stolt över MIG SJÄLV OCH DEN INDIVID JAG ÄR och inte stolt för att jag har typ, en snippa? Så länge vi fortsätter peka på, utmärka och göra väsen av skillnaderna så kommer vi ju alltid att behandlas olika och framförallt kommer vi kvinnor att fortsätta stå lägre i ordningen eftersom vi faktiskt lever i ett patriarkat (allt kvinnligt är dåligt osv). Och så det här med att det är skillnaderna könen emellan som är vackert och det som är attraktivt (jo hon skrev faktiskt så) hur fan förklarar man det för någon som inte är heterosexuell? "Nej du Lisa, du måste gilla pojkar för de är aaaannoooorluuuuundaaaa". Själv vill jag nog påstå att alla är olika och att det är personligheter vi dras till och inte kön. Jag kallar mig själv hetero, men jag vet inte. Jag har aldrig fallit för en tjej men har aldrig tänkt tanken att det skulle vara omöjligt bara för att jag hittills bara varit med killar. Nu är jag ju stadgad så jag tänker inte så mycket på det längre men jag har aldrig begränsat mina känslor till ett kön. Däremot finns det ett klart mönster gällande personlighet hos de jag haft relationer med.
Sen förstår jag ju att vissa tjejer tycker det är kul med smink och fina kläder och att behaga andra. (För det är därför de gör det. Att säga att man "gör det för sig själv" måste ju bli en tröttsam lögn någon gång.) Mitt problem med såna här tjejer ligger inte i ATT de gör det. Det är att de inte bryr sig om att fundera över VARFÖR utan kör på det där att det är för sig själv. Nej, det är inte därför. Jag lovar att varenda jävla människa på jorden gärna skulle gå omkring i myskläder och vara BEKVÄM dygnet runt hela tiden om det var socialt acceptabelt. Men det är det inte och vi gör som vi lär. Vissa av oss i alla fall. Jag gör det. Jag sminkar mig, jag klär upp mig. Skadad av omvärlden, normer och ideal liksom. Ibland står jag emot, förmodligen oftare än andra, men det är svårt att bryta vanor.
I alla fall. Jag slutar typ lyssna på folk som använder sig av denna typ av argumentation när genus och könsneutralitet kommer på tal. Om någon på riktigt tror att det är en bra grej att komma med (stolt tjej, måstefåvarakvinnaochman, skillnaderna är vackra osv) så avfärdar jag tyvärr personen som lätt intelligenshandikappad. Problemet med såna här tjejer är också ofta att de inte alls är stolta över att vara KVINNA. De vill bara skydda den stereotypiska kvinnligheten och gör det gärna med stilettklackar och röda läppar (tydligen)
Var stolta över er själva för fan, inte över ert kön. (Och alla förväntningar som kommer med det)
Kärlek
Sabina
