Alphabettown

Hörrni, jag har ju helt glömt bort att förtälja historien om hur jag var med och förlöste min bästis. Det var typ det HÄFTIGASTE jag varit med om. Till en början var det liksom lugnt och avslappnat och en massa väntan. Jag  agerade comic relief, skämtade och spexade som jag gör ibland. Höll humöret uppe. Sen vände det och blev allvar. Jag menar, den där lilla människan skulle ju faktiskt ut på riktigt. Jag filmade hela grejen också, the birth and all. Och fan vad cool hon är, min bästis. Man kan väl säga att alla våra väggar är nere nu när jag har sett hennes muff. När Vildas huvud var ute filmade jag, det trodde jag aldrig att jag skulle våga. Jag har aldrig sett något ballare. Sen var hon ute helt plötsligt, bara så där. Tyckte vi andra. Emma håller nog inte med om det..

Söt är hon också. Så lik sin mamma man kan bli. Hennes syster är himla lik far sin så det var väl inte mer än rättvist :)

Det blev inte så detaljerat det här men min egen avkomma kräver uppmärksamhet och jag är inte den som är den!

Glad påsk på er allesammans

PPE

Sabina